zůstat

(zurück)bleiben, (zbýt) übrig bleiben

Jak dlouho tady zůstanete?
Wie lange bleibt ihr hier?
viː ˈlaŋə blaipt iːɐ hiːɐ?
Zůstanou tady přes noc/na noc?
Bleiben sie hier über Nacht?
ˈblaibn ziː hiːɐ ˈyːbɐ naxt?
Zůstanu doma.
Ich bleibe zu Hause.
ɪç ˈblaibə tsuː ˈhauzə
Bude muset zůstat v nemocnici.
Er wird im Krankenhaus bleiben müssen.
eːɐ vɪrt ɪm ˈkraŋknhaus ˈblaibn ˈmʏsn
Zůstalo pro mě něco?
Ist für mich etwas übrig geblieben?
ɪst fyːɐ mɪç ˈεtvas ˈyːbrɪç gəˈbliːbn?
Nic nezůstalo.
Es ist nichts übrig geblieben.
εs ɪst nɪçts ˈyːbrɪç gəˈbliːbn
Po nehodě zůstal ochrnutý.
Seit dem Unfall ist er gelähmt.
zait deːm ˈʊnfal ɪst eːɐ gəˈlεːmt
Otázkou zůstává...
Es bleibt die Frage...
εs blaipt diː ˈfraːgə
Zůstává nejasné, jak...
Es bleibt unklar, wie...
εs blaipt ˈʊnklaːɐˌ viː
Zůstala na ocet. (dívka)
Sie hat den Anschluss verpasst.
ziː hat deːn ˈanʃlʊs fεɐˈpast
Nad tím zůstává rozum stát.
Da steht einem der Verstand still.
daː ʃteːt ˈainəm deːɐ fεɐˈʃtant ʃtɪl
zůstat vězet/trčet kde
stecken bleiben irgendwo
ˈʃtεkn ˈblaibn